Meritpoäng och antagning till högskola och universitet

Antagning till högskola och universitet

Har du målet att läsa på högskola eller universitet efter gymnasiet? Då har du säkert hört talas om meritpoäng och antagningspoäng. Och även om du inte tänkt läsa vidare direkt efter studenten kan det vara bra att veta vad det handlar om. Du kanske vill studera lite senare i livet eller så ångrar du dig efter tre år på gymnasiet. Du kan nämligen få högskolebehörighet av att läsa vilket gymnasieprogram som helst.

Vad är meritpoäng?

Meritpoäng och meritvärde är två olika saker, i det här sammanhanget innebär meritvärde det du sökte med från grundskolebetygen till gymnasiet. Meritpoäng är extra poäng som läggs ovanpå ditt betygsvärde och används när du söker till högskola eller universitet. Du kan få meritpoäng för vissa kurser i till exempel matematik, moderna språk och engelska om du får lägst betyget E i kursen.

Det spelar ingen roll vilket betyg du får i kursen så länge det är godkänt (E) eller högre för att du ska få räkna kursen som meriterande. Däremot spelar betyget in i ditt genomsnitt, precis som alla andra betyg. Hur många meritpoäng du kan räkna med har att göra med vilken utbildning du söker efter gymnasiet. Du kan till exempel inte få meritpoäng för kurser som krävs för att vara behörig att ansöka till utbildningen.

Meritpoäng läggs på ditt betyg

Precis som när du sökte in till gymnasiet och konkurrerade om plats med dina betyg så är det ett liknande system när du söker till högskola och universitet. Då kallas värdet av dina samlade kursbetyg för jämförelsetal. Till jämförelsetalet kan du som läst meritpoängsgivande kurser även tillgodoräkna dig dessa till de flesta utbildningarna. Jämförelsetalet och meritpoäng bildar tillsammans det meritvärde som du söker in med. Meritvärde är alltså ett begrepp som även används på gymnasiet men som fungerar lite annorlunda än det gör på grundskolan.

Betygen räknas i en 20-gradig skala, precis som betygen från grundskolan. Alltså är det bästa betygsvärdet man kan få 20,0 poäng, utan meritpoäng. Du kan bara lägga på 2,5 meritpoäng på det, även om du kvalificerat dig för mer. Det betyder att det absolut maximala betygsvärdet är 22,5 poäng – fast det är väldigt ovanligt.

Olika antagningspoäng för olika utbildningar

Precis som när du söker till gymnasiet är olika utbildningar på eftergymnasial nivå olika svåra att komma in på. Ju bättre betyg du har desto lättare har du att komma in på de mest konkurrensutsatta utbildningarna i landet. Men utbudet på vilka utbildningar du blir behörig till beror ju såklart också på vilket program du väljer.

Vad får man meritpoäng på?

Du kan få meritpoäng för olika kurser i moderna språk, matematik och engelska. Totalt kan du få max 2,5 meritpoäng. Kurserna kan ge 0,5 till 1 meritpoäng. Vilka kurser som du kan få tillgodoräkna dig meritpoäng för varierar beroende på vad du söker för utbildning efter gymnasiet. Det är bara till utbildningar på högskola och universitet som meritpoängssystemet används.

Andra sätt att konkurrera om utbildningsplatser

När du söker till högskola eller universitet konkurrerar du i olika urvalsgrupper. Med ditt meritvärde, alltså ditt jämförelsetal tillsammans med eventuella meritpoäng, från gymnasiet konkurrerar du i en grupp som heter B1. Om du har skrivit högskoleprovet är du även med i urvalsgruppen HP. Högskoleprovet mäter dina kunskaper i matematik, logik, och läsförståelse i svenska och engelska. Där kan du högst få ett resultat på 2,0.

Vanligtvis utgörs den största delen antagna av studenter som kommit in genom någon av dessa två grupper. Det finns fler urvalsgrupper men dessa två är de vanligaste för dig som kommer från gymnasiet. Det är därför klokt att göra högskoleprovet någon gång, även om man inte tror att man kommer få ett så bra betyg. Då är man nämligen med och konkurrerar om många fler platser på utbildningen än om man bara satsar på sitt betyg.