Meritvärde och antagning till högskola och universitet

Vad man läser på gymnasiet spelar roll när man söker till universitets- och högskoleutbildningar. Här berättar vi lite mer om meritvärde från gymnasiet och hur det fungerar i antagning till högskola och universitet.

Antagning till högskola och universitet

Har du målet att läsa på högskola eller universitet efter gymnasiet? Då har du säkert hört talas om meritvärde, meritpoäng och antagningspoäng. Och även om du inte tänkt läsa vidare direkt efter studenten kan det vara bra att veta vad det handlar om. Du kanske vill studera lite senare i livet. Du kan nämligen få högskolebehörighet genom att läsa vilket nationellt gymnasieprogram som helst.

Vad är meritvärde och meritpoäng på gymnasiet?

Meritvärde från gymnasiet ska inte blandas ihop med meritvärde från grundskolan som du kan läsa mer om på meritvärde och antagning till gymnasiet. I det här sammanhanget innebär meritvärde det du ansöker med från gymnasiet till universitet och högskola. Meritvärde består av jämförelsetal (ett betygsgenomsnitt) och meritpoäng. Meritpoäng är extra poäng som läggs ovanpå ditt betygsvärde (jämförelsetal). Du kan få meritpoäng för vissa nivåer i till exempel matematik, moderna språk och engelska om du får lägst betyget E i ämnesnivån.

Det spelar ingen roll vilket betyg du får i ämnet så länge det är godkänt (E) eller högre för att du ska få räkna meritpoäng för nivån. Däremot spelar betyget in i ditt betygsvärde (jämförelsetal), precis som alla andra betyg. Hur många meritpoäng du kan räkna med har att göra med vilken utbildning du söker efter gymnasiet. Du kan till exempel inte få meritpoäng för nivåer som krävs för att vara behörig till programmet/kursen du vill ansöka till på universitet och högskola.

Meritpoäng läggs på ditt betyg

Precis som när du sökte in till gymnasiet och konkurrerade om en plats med dina betyg så är det ett liknande system när du söker till högskola och universitet. Då kallas värdet av dina samlade betyg för jämförelsetal. Till jämförelsetalet kan du som läst meritpoängsgivande nivåer eventuellt även tillgodoräkna dig dessa extra poäng. Jämförelsetalet och meritpoäng bildar tillsammans det meritvärde som du söker in med. Meritvärde är alltså ett begrepp som även används på gymnasiet men som fungerar lite annorlunda än det gör på grundskolan.

Betygen räknas i en 20-gradig skala, precis som betygen från grundskolan. Alltså är det bästa betygsvärdet man kan få 20,0 poäng, utan meritpoäng. Du kan bara lägga till maximalt 2,5 meritpoäng på det, även om du kvalificerat dig för mer. Det betyder att det absolut maximala betygsvärdet är 22,5 poäng.

Olika antagningspoäng för olika utbildningar

Precis som när du söker till gymnasiet är olika utbildningar på eftergymnasial nivå olika svåra att komma in på. Ju bättre betyg du har desto lättare har du att komma in på de mest konkurrensutsatta utbildningarna i landet. Men utbudet på vilka utbildningar du blir behörig till beror ju såklart också på vilket program du väljer.

Vad får man meritpoäng på?

Du kan få meritpoäng för olika nivåer i moderna språk, matematik och engelska. Totalt kan du få max 2,5 meritpoäng. Nivåerna kan ge 0,5 till 1 meritpoäng. Vilka nivåer som du kan få tillgodoräkna dig meritpoäng för varierar beroende på vad du söker för utbildning efter gymnasiet. Det är bara till utbildningar på högskola och universitet som meritpoängssystemet används.

Andra sätt att konkurrera om utbildningsplatser

När du söker till högskola eller universitet konkurrerar du i olika urvalsgrupper. Med ditt meritvärde, alltså ditt jämförelsetal tillsammans med eventuella meritpoäng från gymnasiet, konkurrerar du i en grupp som heter BI. Om du har skrivit högskoleprovet är du även med i urvalsgruppen HP. Högskoleprovet mäter dina kunskaper i matematik, logik, och läsförståelse i svenska och engelska. Där kan du högst få ett resultat på 2,0.

Vanligtvis utgörs den största delen antagna av studenter som kommit in genom någon av dessa två grupper. Det finns fler urvalsgrupper men dessa två är de vanligaste för dig som kommer från gymnasiet. Det är därför klokt att göra högskoleprovet någon gång, även om man inte tror att man kommer få ett så bra betyg. Då är man nämligen med och konkurrerar om många fler platser på utbildningen än om man bara satsar på sitt betyg.