Två klassiska studentmössor med namn på Två klassiska studentmössor med namn på

Meritpoäng och antagning till högskola och universitet

Vilka kurser man läser på gymnasiet spelar roll när man söker till universitets- och högskoleutbildningar. Här berättar vi lite mer om meritpoäng och hur det fungerar.

Antagning till högskola och universitet

Har du målet att läsa på högskola eller universitet efter gymnasiet? Då har du säkert hört talas om meritpoäng och antagningspoäng. Och även om du inte tänkt läsa vidare direkt efter studenten kan det vara bra att veta vad det handlar om. Du kanske vill studera lite senare i livet eller så ångrar du dig efter tre år på gymnasiet. Du kan nämligen få högskolebehörighet av att läsa vilket gymnasieprogram som helst.

Vad är meritpoäng?

Meritpoäng ska inte blandas ihop med meritvärdet som är dina betyg från grundskolan. Meritpoäng är extra poäng som läggs ovanpå ditt betygsvärde och används när du söker till högskola eller universitet. Du får meritpoäng i specifika kurser som till exempel moderna språk och avancerade matematikkurser. Vissa ämnesspecifika kurser ger också poäng till när du ska söka till ämnesspecifika utbildningar.

Det spelar ingen roll vilket betyg du får i kursen så länge det är godkänt (E) eller högre för att du ska få räkna kursen som meriterande. Däremot spelar betyget in i ditt genomsnitt, precis som alla andra betyg. Hur många meritpoäng du kan räkna med har att göra med vilken utbildning du söker efter gymnasiet. Du kan till exempel inte få meritpoäng för kurser som krävs för att vara behörig att ansöka till utbildningen.

Meritpoäng läggs på ditt betyg

Antagningen till högre utbildningar sker likt antagningen till gymnasiet gör, men istället för att lägga ihop dina betyg från grundskolan till ett meritvärde tar man ut ett viktat genomsnitt på gymnasiebetygen. Då får man ut ett så kallat jämförelsetal. Att genomsnittet är viktat innebär att det spelar roll hur stor kursen är, alltså hur många poäng den utgör.

Betygen räknas i en 20-gradig skala, precis som betygen från grundskolan. Alltså är det bästa betygsvärdet man kan få 20,0 poäng, utan meritpoäng. Du kan bara lägga på 2,5 meritpoäng på det, även om du kvalificerat dig för mer. Det betyder att det absolut maximala betygsvärdet är 22,5 poäng – fast det är väldigt ovanligt.

Olika antagningspoäng för olika utbildningar

Precis som när du söker till gymnasiet är olika utbildningar på eftergymnasial nivå olika svåra att komma in på. Ju bättre betyg du har desto lättare har du att komma in på de mest konkurrensutsatta utbildningarna i landet. Men utbudet på vilka utbildningar du blir behörig till beror ju såklart också på vilket program du väljer.

Vad får man meritpoäng på?

Du får meritpoäng i framförallt avancerade kurser i Moderna språk, matte och engelska. Du kan max 1,5 poäng för kurser i Moderna språk. Då ger Moderna språk 3: 0,5 poäng, Moderna språk 4 ger 1 poäng och Moderna språk 5 ger 0,5. Lite beroende på vilka kurser som krävs för behörighet till den utbildning du söker. Om du får godkänt eller bättre betyg i Engelska 7 får du 1 helt meritpoäng. Matematik 2, 3 och 4 kan ge 0,5 poäng vardera. Matematik 5 ger 1,0 meritpoäng och Matematik specialisering ger 0,5. Men du kan max samla på dig 1,5 meritpoäng i matte.

Andra sätt att konkurrera om utbildningsplatser

När du söker till högskola eller universitet konkurrerar du i olika sökgrupper. Den första gruppen är den med betyg och meritpoäng. Ett annat vanligt sätt att komma in på populära utbildningar är att göra bra ifrån sig på högskoleprovet. Högskoleprovet mäter dina kunskaper i matematik, logik, och läsförståelse i svenska och engelska. Där kan du högst få ett resultat på 2,0.

Vanligtvis utgörs den största delen antagna av studenter som kommit in genom någon av dessa två grupper. Det är därför klokt att göra högskoleprovet någon gång, även om man inte tror att man kommer få ett så bra betyg. Då är man nämligen med och konkurrerar om många fler platser på utbildningen än om man bara satsar på sitt betyg.

Vanliga frågor

Får man provgå innan man väljer att byta gymnasieskola?

Du kan alltid fråga om du kan få prova-på en dag eller två innan du bestämmer dig för att byta skola, men när du väl har skrivit ut dig från en skola och skrivits in i en annan kan det vara svårt att byta tillbaka.

Får jag ta med mig mina betyg?

Byter du skola men läser samma program så kan du ta med dig de betyg du redan har fått. Vid programbyte kan det vara vissa kurser som du inte kan använda dig av. För att veta hur ett byte påverkar just dig kan du kontakta vår rådgivare Annelie Axelsson här på bytagymnasium.se.

Kan jag byta tillbaka om jag inte trivs?

Det är viktigt att du tänker igenom ett skolbyte noggrant då det inte är säkert att du kan byta tillbaka. Det beror på huruvida din gamla skola hunnit fylla din plats eller inte.

Vilka individuella val finns det?

Det är vanligt att skolor har några kurser som de alltid erbjuder, men sedan brukar några kurser variera från år till år beroende på önskemål från elevgruppen. Skolorna är skyldiga att erbjuda en estetisk kurs och idrott & hälsa 2. Kontakta skolan som du är intresserad av för att få reda på vilka kurser du kan läsa.

Se alla vanliga frågor